Förlåt

Jag vet att jag är svår att leva med.
Förlåt, för allt jag gjort, eller borde ha gjort.
Förlåt, för allt jag har sagt, eller kommer att säga.
Sanningen är att utan dig är jag ingenting alls.

Jag faller isär. Sakta men säkert så faller jag isär.
Jag lever i mörker, ett mörker som sluter sig omkring mig.
Vart jag än går, och vart jag än ser mig omkring.
Jag är fast, kommer inte ut.
Du hjälper inte till, du hjälper inte till.
Jag vandrar ensam mot kanten.

Vacker är jag inte, men bjuda kan jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0